I denna artikel ska jag presentera den pedagogiska dokumentationens vad hur och varför. Jag kommer i artikel att återkoppla till vårens arbete med projektet Snick och Snack, ett projekt om kamratskap och kojbygge.
Utifrån ett Reggio Emilio- inspirerat arbete handlar pedagogisk dokumentation om ett verktyg för att främja och synliggöra barns och pedagogers lärande i verksamheten Lenz Taguchi (2013). Ett verktyg som kan hjälpa pedagoger att förstå barnens utforskande och experimenterande och därmed ge pedagogerna möjlighet till att följa upp, utvärdera och utveckla sin pedagogiska verksamhet.
Dagligen dokumenterar vi något av det vi ser,hör observerar filma och fotar barnens görande och alster. I projektet om Snick och Snack dokumenterade och reflekterade vi med hjälp av iPad, papper och penna de olika skeende som framkom genom boken händelser. Vi använde oss utav en reflektionsmall(bilden )
tillsammans med barnen där en av oss pedagoger lede samtalet och den andre skrev. Skillnaden mellan dokumentation och pedagogiska dokumentation är hur vi väljer att se på dokumentationen och det är när vi börjar reflektera över vårt/ barnens görande och vår verksamhet som dokumentation blir till en pedagogisk dokumentation. Med reflektion menas att pedagogerna börjar fundera, tänka och diskutera det vi sett, hört och observerat med eller utan barn. Lenz Taguchi(2013) menar att när vi reflekterar över vår praktik sker en förändring som får konsekvenser för vårt handlande och fortsatta arbete. "Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" Lenz Taguchi (2013,s.13). Med det menar Lenz Taguchi (2013) att som pedagog måste man bli lyhörd för det som reflektionsarbete medför och våga att vilja vara öppen för den kommunikation som finns i den pedagogisk dokumentationen och därmed våga dela den mellan barn, vuxna och miljön. Något som kan ses som svårt, då jag kan känna att jag har sett pedagogisk dokumentation som ett "pedagogiskt program" och inte som ett verktyg som börjar här och nu , mitt i vår verksamhet. Ju mer jag läser och försöker få ihop alla bitar så faller de på plats som tegelstenar, liten bit i taget! Och som jag nu förstår det så är nu jag ska börja att observera, skriva ner, se och lyssna till barnen och på så sätt hitta vägarna att gå, bli en medforskare i barnens värld, även om man redan så är en medforskare men då utan närmare medvetenhet. På så sätt blir arbetsverktyget pedagogisk dokumentation synligt och de teorier man fått till sig på olika sätt, har fått mig att tänka till hur jag själv tänker kring om att plocka "godbitarna" ifrån de olika teorierna för bidra till utveckling, lärande och förändring. Lenz Taguchi (2013) plockar fram två större teorier såsom konstruktionism och konstruktivism men menar på att genom att slussa sig fram mellan den olika teorierna och metoderna kan ge oss en tillgång till hjälpa oss att främja barns utveckling och lärande med de mål som vi satt upp för verksamheten
Bilden visar en dokumentations vägg utifrån projektet Snick och Snack. Här kan vi se hur några olika moment inom projektet har blivit dokumenterat och där dokumentation har blivit sammankopplat med de olika målen i läroplanen. Samt att den reflektion som gjordes med barnen finns här. I Lpfö 98/rev10 står det att förskolan ska kontinuerlig och systematisk dokumentera, följa upp, och utvärdera och utveckla sin verksamhet. detta för att få kunskap om kvalitén på förskolan förvaltas och utvecklas och för att på så sätt skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation kan vi samla ihop dokumentationen och mål tillsammans och analysera vad som skett och på vilket sätt vi arbetat med att främja barns utveckling och lärande. Lenz Taguchi (2013) skriver att dokumentations arbetet kan ge oss information var vi är och vart vi är på väg. Vilket förhållningssätt vi har till barn, kunskapen,lärandet, kollegorna samt att dokumentationen ger svar på frågor om barnens kunskaper och lärande-barnens läroprocesser. I bilden ovan visas ett exempel på hur vi har dokumenterat, reflektera med barn och kollega i projektet Snick och Snack. På vilket sätt blir den levande och vad säger vår dokumentation om vilka kunskaper och lärande barnen fått till sig. Har vi som pedagoger tagit till vara på barnens tankar och funderingar kring det vi har gjort för att föra oss vidare i arbetet eller har vi pedagoger " styrt" för att följa bokens väg genom projektet? Genom att aktivt använd sig av sin dokumentation kan vi få syn på vad barnen säger och gör, och i följande reflektioner kan vi själva kunna spåna för nästa träff eller tillsammans med barnen återkomma till vad som hände och vad som sades gången innan. På så sätt konfronteras barnen med sin egna tankar och teorier som skapar lust, kreativitet och fokus till det fortsatta arbetet Lenz Taguchi (2013).
I pedagogisk dokumentation ges möjlighet till att synliggöra det som sker på förskolan. Det inbegriper även våran miljö. I min processdokumentationen skrev jag att jag fått en aha upplevelse kring att även vår miljö kan bli en del av pedagogisk dokumentation något som även Lenz Taguchi (2013) nämner om synlig och osynlig miljö. Hon menar på att med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi synliggöra den osynlig pedagogiska miljön och därmed få ett verktyg att sammanlänka synligt och osynligt. Den synliga miljön handlar om rummet materialet, hur det är möblerat och planlösningen. Den osynliga miljön handlar om vårt förhållningssätt och barnsyn men även vårt förhållande till den synliga miljö. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som innefattar allt från barn, pedagog till vår miljö samt föräldrar. Detta verktyg kan ge oss pedagoger många insikter och nya kunskaper kring vår praktik, men också om barnens individuell och gruppens utveckling och lärande och därmed utmana både barnen , pedagogerna och vår miljö till att anpassa och förändra vår praktik för att på sätt bidra till utveckling och lärande Lenz Taguchi (2013). I sina slutord skriver Lenz Taguchi(2013) att pedagogisk dokumentation inte är någon pedagogik eller filosofi utan blir till det man gör den till. Att våga pröva något nytt, se ur andra perspektiv, våga ta barnens frågor och undringar, ställa nya frågor då vågar vi också pröva våra vingar och se vart de bär när det gäller pedagogisk dokumentation. Vad hade hänt om vi stannat upp och lyssnat mer till barnen och deras frågor och undringar kring projektet om Snick och Snack? Vi hade kanske inte byggt kojan på det sätt som vi gjorde eller inte byggt den alls? Genom pedagogisk dokumentation finns möjligheten till att få syn på och våga till att förändra oss själva som pedagoger, vår barnsyn och förhållningssätt samt till vår miljö, allt i gemensamma dokumentationer och reflektioner.
Bilden visar en dokumentations vägg utifrån projektet Snick och Snack. Här kan vi se hur några olika moment inom projektet har blivit dokumenterat och där dokumentation har blivit sammankopplat med de olika målen i läroplanen. Samt att den reflektion som gjordes med barnen finns här. I Lpfö 98/rev10 står det att förskolan ska kontinuerlig och systematisk dokumentera, följa upp, och utvärdera och utveckla sin verksamhet. detta för att få kunskap om kvalitén på förskolan förvaltas och utvecklas och för att på så sätt skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation kan vi samla ihop dokumentationen och mål tillsammans och analysera vad som skett och på vilket sätt vi arbetat med att främja barns utveckling och lärande. Lenz Taguchi (2013) skriver att dokumentations arbetet kan ge oss information var vi är och vart vi är på väg. Vilket förhållningssätt vi har till barn, kunskapen,lärandet, kollegorna samt att dokumentationen ger svar på frågor om barnens kunskaper och lärande-barnens läroprocesser. I bilden ovan visas ett exempel på hur vi har dokumenterat, reflektera med barn och kollega i projektet Snick och Snack. På vilket sätt blir den levande och vad säger vår dokumentation om vilka kunskaper och lärande barnen fått till sig. Har vi som pedagoger tagit till vara på barnens tankar och funderingar kring det vi har gjort för att föra oss vidare i arbetet eller har vi pedagoger " styrt" för att följa bokens väg genom projektet? Genom att aktivt använd sig av sin dokumentation kan vi få syn på vad barnen säger och gör, och i följande reflektioner kan vi själva kunna spåna för nästa träff eller tillsammans med barnen återkomma till vad som hände och vad som sades gången innan. På så sätt konfronteras barnen med sin egna tankar och teorier som skapar lust, kreativitet och fokus till det fortsatta arbetet Lenz Taguchi (2013).
I pedagogisk dokumentation ges möjlighet till att synliggöra det som sker på förskolan. Det inbegriper även våran miljö. I min processdokumentationen skrev jag att jag fått en aha upplevelse kring att även vår miljö kan bli en del av pedagogisk dokumentation något som även Lenz Taguchi (2013) nämner om synlig och osynlig miljö. Hon menar på att med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi synliggöra den osynlig pedagogiska miljön och därmed få ett verktyg att sammanlänka synligt och osynligt. Den synliga miljön handlar om rummet materialet, hur det är möblerat och planlösningen. Den osynliga miljön handlar om vårt förhållningssätt och barnsyn men även vårt förhållande till den synliga miljö. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som innefattar allt från barn, pedagog till vår miljö samt föräldrar. Detta verktyg kan ge oss pedagoger många insikter och nya kunskaper kring vår praktik, men också om barnens individuell och gruppens utveckling och lärande och därmed utmana både barnen , pedagogerna och vår miljö till att anpassa och förändra vår praktik för att på sätt bidra till utveckling och lärande Lenz Taguchi (2013). I sina slutord skriver Lenz Taguchi(2013) att pedagogisk dokumentation inte är någon pedagogik eller filosofi utan blir till det man gör den till. Att våga pröva något nytt, se ur andra perspektiv, våga ta barnens frågor och undringar, ställa nya frågor då vågar vi också pröva våra vingar och se vart de bär när det gäller pedagogisk dokumentation. Vad hade hänt om vi stannat upp och lyssnat mer till barnen och deras frågor och undringar kring projektet om Snick och Snack? Vi hade kanske inte byggt kojan på det sätt som vi gjorde eller inte byggt den alls? Genom pedagogisk dokumentation finns möjligheten till att få syn på och våga till att förändra oss själva som pedagoger, vår barnsyn och förhållningssätt samt till vår miljö, allt i gemensamma dokumentationer och reflektioner.
