Processdokument

Nu börjar resan gå mot sitt slut, det har blivit dags att reflektera och utvärdera vad denna resa har fört med sig. Jag tar här utgångspunkt i pedagogisk dokumetationens vad, hur och varför samt vänder blicken till portfolio och portfoliometodikens frågor kring mitt eget lärande i denna kurs.       

 VAD?

I min presentation av pedagogisk dokumentationens Vad, hur och varför skrev jag om att pedagogisk dokumentation handlar om att främja och synliggöra  barns lärande utifrån Reggio Emilosfiliosofi. Och med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi reflektera över vår praktik och verksamhet, vårt förhållningssätt. Med reflektion menas när vi börjar tänka och diskutera kring det vi ser, hör och läser i dokumetationen Lenz Taguchi(2013).

I min " nu"förståelse för pedagogisk dokumentation skriver jag att min upplevelse av dokumentationen känns yvig, vid och bred. För sen av att få aha upplevelsen till att pedagogisk dokumentation är så mycket mer än bara " görande" med barnen. Den blir till ett arbetssätt/ förhållningssätt där vi på olika sätt genom dokumetationen kan belysa vår verksamhet och vår eget förhållningssätt gentemot barn, pedagoger, föräldrar och vår miljö. Lenz Taguchi(2013) skriver att pedagogisk dokumetation är kommunikation och ett förhållningssätt. Att man som pedagog ska bli lyhörd för det som reflektionsarbete för med sig och att våga vara öppen för den kommunikation som skapas i den pedagogiska dokumentationen och våga dela dem med barn, pedagoger och miljön LenzTaguchi (2013).

Vad ska jag lära?( mål för lärande)

I kursen ska och förväntas av mig att lära om begreppet pedagogiska dokumentation där jag ska kunna förklara och argumentera för dess innebörd, kunna beskriva portfolio som en pedagogisk metod samt kunna använda medierna text, bild och ljud för pedagogiska dokumentation. (Umu.se)

HUR?

Genom kursens olika delmoment har vi fått till oss kunskap om pedagogisk dokumetation, portfolio och med att skapa en podcast. De fysiska träffarna har  bidragit med att höra hur andra tänker kring pedagogisk dokumetation och portfolio samt att det medfört till synliggöra våra egna verksamheter  inför varandra och hur vi arbeta på respektive förskola. I lärgruppen lyfte vi frågor såsom för vem dokumenterar vi för, barn-föräldrar- oss själva, hur synliggör vi dokumetationen för barnen när bloggandet börja ta överhand och om vilka bilder/texter vi lägger ut/få använda oss utav utifrån de olika delmomenten. I dessa diskussioner får man på så sätt en fördjupad försåelse och nya tankar för de olika innebörder av pedagogisk dokumetation och portfolio och vad de för med sig. 

Hur ska jag/ vi arbeta? ( lärstrategi) 

Hur lär jag/vi bäst? ( lärstilar)

För att arbeta/lära har vi olika strategier och stilar som  på olika sätt bidrar till vårt lärande på ett meningsfullt sätt. För mig handlar det om att läsa, gärna flera gånger. Det tar tid att gå från läsandet till skrivandet,- läsa, skriva ner tankar och funderingar kring uppgift på papper, överföra till dokument i iPad, åter  till papper. På något sätt tar det stopp för att skriva direkt i datorn eller på iPad. Det krävs även  många turer för att komma igång med hela processen, från läsande till färdigt dokument och som alltid i sista stund då även paniken göra sig påmind om att var ute i sista stund samtidig känns det som det är oftast då jag prestera som bäst. Att hitta sina strategier och stil för att arbeta/ lära kan ta tid men startar vi på ett tidigt plan kan vi få syn på vilken strategi eller stil som fungera för enskild individ. Ellmin och Ellmin menar att ett samarbetet mellan portfolio och pedagogisk dokumentation gör att vi  kan få syn på ovärderlig information om barns utveckling och lärande. Så även mitt eget lärande som pedagog.Ellmin och Ellmin menar att arbeta med portfolio bidrar till ett strukturerat  och tydligt arbetssätt där barnet/eleven själva är med och styr innehållet. " Det handlar om att utveckla en pedagogisk dokumentation, där man med olika hjälpmedel försöker fånga lärandet, dvs. synliggöra, konkretisera och avmystifiera det" Ellmin och Elmmin(2003s.14). 

VARFÖR? 

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation som ett arbetssätt/ förhållningssätt främjar det till arbetet med portfolio och tillsammans bidra dessa två metoder till att vi kan få syn på barns utveckling och lärande och därmed få en röd tråd genom verksamheten. Vi får då också få syn på vår verksamhet och dess olika lärmiljöer. På förskolan arbetar vi med systematisk kvalitsarbete där frågorna var är vi? hur gör vi? vart ska vi? hur blev det? blir belysta och där vi reflektera kring var någonstans vi står. LenzTaguchi (2013) menar att pedagogisk dokumentation kan ge oss en fingervisning om var vi är och vart vi är på väg. I Lpfö 98 rev10 står att läsa att förskolan ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera  följa upp, utvärdera och utveckla sin verksamhet för att få kunskap om kvalitén på förskolan. Jag kan på något sätt nu fundera kring på vilket sätt pedagogisk dokumetation, portfolio och systematisk kvalitetsarbete kan genomsyra vår verksamhet som en röd tråd i arbete på förskolan. 

Vad har jag/ vi lärt? ( utvärdering)

Vad är nästa steg? ( utvärdering) 

Det jag tar med från kursen är att pedagogisk dokumetation är så mycket mer än bara dokumetation. Att den bidrar till att kunna förändra och utveckla oss alla, barn- pedagoger - miljön samt ge föräldrarna en inblick i deras barns utveckling och lärande. Och jag kan bara stiga av denna resa för att börja med nästa och ta med mig de kunskaper, erfarenheterna och lärdomar som jag fått till mig under hösten. Att omvandla teorierna till praktiken, kunna vända blicken bakåt för att sedan se framåt igen, till att hur går man vidare!  I uppgiften om pedagogisk dokumetionens vad hur och varför skrev jag om att vara en medresenärer till barnen i deras upptäckter och att fånga stunden här och nu. Även LenzTaguchih(2013) skriver om att pedagogisk dokumentation börjar mitt i verksamheten och häri tänker jag nu fortsätta. Att syna den egna verksamheten med erfarenheter och kunskaper, våga utmana mig själv och barnen i våra tanka och funderingar i det vi företar oss och bli den medresenär för att våga syna vår verksamhet genom den pedagogiska dokumentationen. 

Samt att titta på hur pedagogisk dokumetation, portfolio och systematisk kvalitetsarbete kan sammanlänkas för att underlätta arbete i förskolan. Jag avslutar med det Lenz Taguchi (2013) skriver i sina slutord om  att pedagogisk dokumentation inte är någon pedagogik eller filosofi utan blir till det man gör den till. Att våga pröva något nytt, se ur andra perspektiv, våga ta barnens frågor och undringar, ställa nya frågor - då vågar vi också pröva våra vingar och se vart de bär när det gäller pedagogisk dokumentation. 

                                                                                                             

Reflektion podcast

Att arbeta med appen garage och göra detta radioprogram var inspirerande. Många tankar till användning av programmet kom till mig, såsom till att använda som reflektions stöd då man kan lyssna på det inspelade tillsammans med både barn och kollegor, spela på de olika instrumenten och låta barnen få göra sitt musikstycke. Samtidigt som dom själv gärna vill lyssna på hur det blev.

I mitt program som blev ner klippt samtalade vi om användandet av just detta, då vi kan gå tillbaka för att lyssna flera gånger på samtalet och då ha olika infallsvinklar, t.ex. talutrymme eller hur jag som pedagog förhåller mig till barnens tankar och funderingar men också för att kunna reflektera över det barnen säger och på vad som kommer fram genom samtalet och hur man kan gå vidare med det i sin verksamhet. På så sätt blir det inspelade samtalet en pedagogiska dokumentation där vi kan följa barnens intentioner och följa dem i deras väg.

Portfolio

   

Min egen erfarenhet och tankar kring  portfolio har varit lite blanda, på något sätt har jag aldrig fått till mig innebörden av vad portfolio är och hur den är tänkt att användas. Samtidigt har jag under mina år som pedagog samlat och sparat på barnens alster och arbete till en början utan någon eftertanken till varför utan mest för att det är ett trevligt minne för barnen att få med sig hem. Men med tiden som har gått har erfarenheterna och tankarna  kring dokumentation om barns utveckling och lärande förändrats  genom att få läsa och fylla på sin ryggsäck med nya tankar och funderingar kring portfolio.

 Vad är då portfolio?

Portfolio och portfoliometodik är en lärstategi och en utvärderingsstrategi som ger möjlighet till att synliggöra barns lärande och deras kunskapsutveckling. I definitionen av vad en portfolio är framkommer att portfolion är ett förhållningssätt och en form av pedagogisk dokumentation där samlandet av ovärderlig information om barnets utveckling och lärande finns Ellmin& Ellmin(2003).

Den syftar till att lyfta fram barnets utveckling och lärande på ett meningsfullt och lustfyllt sätt genom de olika läroprocesser som skapas och där reflektionen mellan barn och pedagog blir en viktig del i arbetet med portfolio Ellmin& Ellmin(2003). Under åren som gått har dokumetationen för barnens utveckling och lärande förändrats då vi från börja använda endast pappersformat till utvecklingssamtal för att sen arbeta med digital kamera och datorn till dokumentation genom appen Keynote till idag webbverktyget Unikum där vi bloggar om vår dagliga verksamhet samt använder oss utav en digital loggbok för varje barn som kan komma att följa barnet genom hela sin förskole/ skoltid. I barnens loggbok utgår vi från läroplanens mål och använder oss av rubrikerna språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik, matematik, estetik och social kompetens för att synliggöra barnens förmågor utifrån målen genom vår verksamhet.

                               

Vad säger förskolan läroplan ?

 Läroplanen säger att förskolan kontinuerligt och systematiska ska dokumenteras, utvärderas och utvecklas för att därmed få kunskap om hur förskolans kvalitet utvecklas. Detta för att ge varje barn möjlighet till utveckling och lärande utifrån egna förutsättningar  i förhållande till de utvecklingsmål förskolan arbetar med(Lpfö 98). I arbetet med portfolio och portfoliometodik kan vi skapar en röd tråd genom verksamhet och därmed skapa lärmiljöer som främjar till att bygga grunden för barnens läroprocess för det egna lärande och i samlärande med andra i en positiv anda Ellmin& Ellmin(2003)

På vilket sätt kan vi arbeta med portfolio och portfoliometodik i förskolan? 

Det jag nu kan se är att, genom användandet av pedagogisk dokumentation, där barnes tankar och reflektioner blir synliga,  kan bidrar till den egna portfolio där barnets eget lärande och läroprocesser blir synlig genom vår verksamhet.  Det jag funderar över är på vilket sätt, jag kan göra barnen mer delaktig i deras loggar med både bilder och deras reflektioner? Ellmin& Ellmin menar att arbetet med portfolio bidrar till ett strukturerat och tydlig  arbetssätt där barnet/ eleven själv är med och styr innehållet. " Det handlar om att utveckla en pedagogisk dokumentation , där man med olika hjälpmedel försöker fånga lärandet, dvs.synliggöra, konkretisera och avmystifiera det" Ellmin & Ellmin ( 2003 s.114).

Källförteckning:

Föreläsning av Roger Ellmin

Att arbeta med portfolio - teori, förhållningssätt och praktik, Roger & Birgitta Ellmin (2003)

Läroplan för förskola, Lpfö 98 rev.10

Bilder hämtade från 

Www.mhaensel.de

Www.edu.falkenberg.se

Podcast

Så nu äntligen så kom den på plats! Tack Anton för hjälpen! 

 https://soundcloud.com/clasi.../podcast-aventyret-vid-backen

Vad hur varför pedagogisk dokumentation

                      Pedagogiskt dokumentation vad hur och varför?
I denna artikel ska jag presentera den pedagogiska dokumentationens vad hur och varför. Jag kommer i artikel att återkoppla till vårens arbete med projektet Snick och Snack, ett projekt om kamratskap och kojbygge.

Utifrån ett Reggio Emilio- inspirerat arbete handlar pedagogisk dokumentation om ett verktyg för att främja och synliggöra barns och pedagogers lärande i verksamheten Lenz Taguchi (2013). Ett verktyg som kan hjälpa pedagoger att förstå barnens utforskande och experimenterande och därmed ge pedagogerna möjlighet till att följa upp, utvärdera och utveckla sin pedagogiska verksamhet.

Dagligen dokumenterar vi något av det vi ser,hör observerar filma och fotar barnens görande och alster. I projektet om Snick och Snack dokumenterade och reflekterade vi med hjälp av iPad, papper och penna de olika skeende som framkom genom boken händelser. Vi använde oss utav en reflektionsmall(bilden )

                                        

tillsammans med barnen där en av oss pedagoger lede samtalet och den andre skrev. Skillnaden mellan dokumentation och pedagogiska dokumentation är hur vi väljer att se på dokumentationen och det är när vi börjar reflektera över vårt/ barnens görande och vår verksamhet som dokumentation blir till en pedagogisk dokumentation. Med reflektion menas att  pedagogerna  börjar fundera, tänka och diskutera det vi sett, hört och observerat med eller utan barn. Lenz Taguchi(2013) menar att när vi reflekterar över vår praktik sker en förändring som får konsekvenser för vårt handlande och fortsatta arbete. "Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" Lenz Taguchi (2013,s.13). Med det menar Lenz Taguchi (2013) att som pedagog måste man bli lyhörd för det som reflektionsarbete medför och våga att vilja vara öppen för den kommunikation som finns i den pedagogisk dokumentationen och därmed våga dela den mellan barn, vuxna och  miljön. Något som kan ses som svårt, då jag kan känna att jag har sett pedagogisk dokumentation som ett "pedagogiskt program" och inte som ett verktyg som börjar här och nu , mitt i vår verksamhet. Ju mer jag läser och försöker få ihop alla bitar så faller de på plats som tegelstenar, liten bit i taget! Och som jag nu förstår det så är nu jag ska börja att observera, skriva ner, se och lyssna till barnen och på så sätt hitta vägarna att gå,  bli en medforskare i barnens värld, även om man redan så är en medforskare men då utan närmare medvetenhet. På så sätt blir arbetsverktyget pedagogisk dokumentation synligt och de teorier man fått till sig på olika sätt, har fått mig att tänka till hur  jag själv tänker kring om att plocka "godbitarna" ifrån de olika teorierna för bidra till utveckling, lärande och förändring. Lenz Taguchi  (2013) plockar fram två större teorier såsom konstruktionism och konstruktivism men menar på att genom att slussa sig fram mellan den olika teorierna och metoderna kan ge oss en tillgång till hjälpa oss att främja barns utveckling och lärande med de mål som vi satt upp för verksamheten

 
                                         

Bilden visar en dokumentations vägg utifrån projektet Snick och Snack. Här kan vi se hur några olika moment inom projektet har blivit dokumenterat och där dokumentation har blivit sammankopplat med de olika målen i läroplanen. Samt att den reflektion som gjordes med barnen finns här. I Lpfö 98/rev10 står det att förskolan ska kontinuerlig och systematisk dokumentera, följa upp, och utvärdera och utveckla sin verksamhet. detta för att få kunskap om kvalitén på förskolan förvaltas och utvecklas och för att på så sätt skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation kan vi samla ihop dokumentationen och mål tillsammans och analysera vad som skett och på vilket sätt vi arbetat med att främja barns utveckling och lärande. Lenz Taguchi (2013) skriver att dokumentations arbetet kan ge oss information var vi är och vart vi är på väg. Vilket förhållningssätt vi har till barn, kunskapen,lärandet, kollegorna samt att  dokumentationen ger svar på frågor om barnens kunskaper och lärande-barnens läroprocesser. I bilden ovan visas ett exempel på hur vi har dokumenterat, reflektera med barn och kollega i projektet Snick och Snack. På vilket sätt blir den levande och vad säger vår dokumentation om vilka kunskaper och lärande barnen fått till sig. Har vi som pedagoger tagit till vara på barnens tankar och funderingar kring det vi har gjort för att föra oss vidare i arbetet eller har vi pedagoger " styrt" för att följa bokens väg genom projektet? Genom att aktivt använd sig av sin dokumentation kan vi få syn på vad barnen säger och gör, och i följande reflektioner kan vi själva kunna spåna för nästa träff eller tillsammans med barnen återkomma till vad som hände och vad som sades gången innan. På så sätt konfronteras barnen med sin egna tankar och teorier som skapar lust, kreativitet och fokus till det fortsatta arbetet Lenz Taguchi (2013).

I pedagogisk dokumentation ges möjlighet till att synliggöra det som sker på förskolan. Det inbegriper även våran miljö. I min processdokumentationen skrev jag att jag fått en aha upplevelse kring att även vår miljö kan bli en del av pedagogisk dokumentation något som även Lenz Taguchi (2013) nämner om synlig och osynlig miljö. Hon menar på att med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi synliggöra den osynlig pedagogiska miljön och därmed få ett verktyg att sammanlänka synligt och osynligt.  Den synliga miljön handlar om rummet materialet, hur det är möblerat och planlösningen. Den osynliga miljön handlar om vårt förhållningssätt och barnsyn men även vårt förhållande till den synliga miljö. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som innefattar allt från barn, pedagog till vår miljö samt föräldrar. Detta verktyg kan ge oss pedagoger många insikter och nya kunskaper kring vår praktik, men också om barnens individuell och gruppens utveckling och lärande och därmed utmana både barnen , pedagogerna och vår miljö till att anpassa och förändra vår praktik för att på sätt bidra till utveckling och lärande Lenz Taguchi (2013). I sina slutord skriver Lenz Taguchi(2013) att pedagogisk dokumentation inte är någon pedagogik eller filosofi utan blir till det man gör den till. Att våga pröva något nytt, se ur andra perspektiv, våga ta barnens frågor och undringar, ställa nya frågor då vågar vi också pröva våra vingar och se vart de bär när det gäller pedagogisk dokumentation. Vad hade hänt om vi stannat upp och lyssnat mer till barnen och deras frågor och undringar kring projektet om Snick och Snack? Vi hade kanske inte byggt kojan på det sätt som vi gjorde eller inte byggt den alls? Genom pedagogisk dokumentation finns möjligheten till att få syn på och våga till att förändra oss själva som pedagoger, vår barnsyn och förhållningssätt samt till vår miljö, allt i gemensamma dokumentationer och reflektioner.
                         

Processdokumentation

Nu är första uppgiften gjord. Med mycket tandagnisslan, stress och lite lätt panik. Fick till en början inte dit bilderna som skulle med i dokumentet, trodde det var enkelt att kopier från pages men icke inga bilder med :( . Men nu till slut så ligger de på plats nu ska jag bara se om den är länkad till Facebook också så är den klappad och klar. Sen blir det till att vänta..........

Vi har i dag haft vår 3:dej träff. Redovisning i grupper kring uppgiften. Spännande att höra hur alla tänkt kring uppgiften  och så många olika sätt att ta sig an en uppgift. Många kloka tankar kring pedagogisk dokumentation och på vilket sätt vi kan arbeta med den.

Vi hade även litteraturseminarium kring boken " den svårfångade reflektion" som blev mer intressant än vad jag trodde. Det blev på något sätt lättare att diskutera den i grupp än att läsa den då boken var svår att få grepp om. Vi diskuterad kring vilka bilder vi lägger ut, vilket syfte vi hade med bilde n för att tex lägga den på unikum? 

Nya reflektioner i processen

 Efter att ha läst i boken "Varför pedagogisk dokumentation?" inser jag  att pedagogisk dokumentation är så mycket mer än att bara se till vårt görande. Med gör menar jag det vi dokumenterar av barnens alster, projekt där vi sammanlänkar med barnens tankar och reflektioner och läroplans citat. I samtal med en kollega efter senast träffen kom en à-ha känsla, att pedagogisk dokumentation även innebär att dokumentera vår miljö
Men ju mer jag läste inser jag också att pedagogisk dokumentation är så mycket mer, den blir till en arbetsmetod som ger en insikt om vår verksamhet, arbetet med barn, kollegor, föräldrar, som kan skapa kunskaper och lärande processer i en positiv anda.
En arbetsmetod som kan ge känslan av  tidspress, något som vi samtalade om vid gruppdiskussionen, då det i vardag finns andra möten/ få verksamheten att gå runt vid frånvaro av kollegor osv, samt kan jag tycka, att vi i våra olika arbetslag är olika långt i våra tankar kring pedagogisk dokumentation och vad det innebär samt hur vi ska använda oss utav den.
I vår gruppdiskussion samtalade vi även om för vem vi dokumenterad och hur dokumentation når till alla barnen i gruppen.
Detta är några nya tankar kring begreppet pedagogisk dokumentation men det kommer mera tankar........


.